Läsarfinansierad och reklamfri

Gad World

Den modiga tidningen grundad av krigskorrespondenten Magda Gad.

Samtal vi saknarFör prenumeranter

Varför finns det alltid pengar till militären?

Gustaf Skarsgård och Frida Stranne samtalar med Peo Hansen, professor i statsvetenskap, om att Sverige har pengar till militären men inte till vården och klimatet. Peo menar att det inte är sant.

Spela videon
Videon spelas på gadworld.se, vår Substack, under flytten.4 min

Peo Hansen berättar vad modern penningteori är. Enkelt förklarat handlar det om att en stat inte fungerar som ett hushåll som måste få in pengar för att kunna spendera. En stat med en egen valuta kan själv skapa pengar!

Begränsningarna för vad staten kan satsa på handlar i stället om inflationen och tillgången på arbetskraft, material och annat som pengarna ska användas till.

Peo tar pandemin som exempel. Han beskriver hur ett förslag om fem miljarder extra till de svenska kommunerna avfärdades som oansvarigt i början av 2020. Men några månader senare gick hundratals miljarder ut i ekonomin.

Pengarna gick alltså att få fram. Vad de däremot inte kunde köpa var sjuksköterskor, för att det rådde en verklig brist på dem.

Ett annat exempel som Peo lyfter är barnfattigdomen i USA. Den minskade kraftigt under pandemin eftersom staten ökade stödet till hushållen. När stödet sedan drogs tillbaka ökade fattigdomen igen.

Peo menar att det visar vad politiken faktiskt kan åstadkomma när man prioriterar annorlunda.

– Samma sak i Sverige, om vi vill ta bort barnfattigdomen så kan vi göra det.

Frida frågar varför samma handlingskraft som finns för att rusta upp militären inte finns vad gäller klimatkrisen. Nu när militärbudgeten ökar går det plötsligt att få fram massor av pengar. Gustaf undrar varför staten då inte på samma sätt kan skapa pengar till välfärden.

Peo vill att politikerna ska svara på vad den militära upprustningen tar i anspråk. Människor kan inte arbeta både inom försvarsindustrin och inom vården. Stålet kan inte både användas till vapen och till järnvägar. Och satsar vi på militär forskning får vi mindre till klimatforskning.

– Så vad vill ni ha? Vill ni ha klimatpolitik eller försvarspolitik?

Han nämner också klimatkrisen som drabbar Europa och sommarens bränder och tycker att det är bisarrt att man ändå talar om Europas problem som om de vore skapade av Putin.

Samma syn på pengar präglar enligt Peo berättelsen om kostnader för flyktingar. I sin bok Migrationsmyten: sanningen om flyktinginvandringen och välfärden – ett nytt ekonomiskt paradigm (2022) granskade han flyktingmottagandet 2015.

Det pratades hela tiden om kostnader och om att vi inte hade råd, men satsningarna på flyktingmottagandet innebar att människor anställdes och att varor och tjänster köptes in. Det ökade den ekonomiska aktiviteten och skatteintäkterna.

Sverige redovisade stora överskott under åren som följde efter 2015. Peo menar att den delen av berättelsen har försvunnit ur migrationsdebatten.

Lyssna på samtalet med Peo Hansen, Gustaf Skarsgård och Frida Stranne.

Film: Studion Valvet
Musik: John Carly

Mer från Samtal vi saknar

För prenumeranter

Hur fan hamnade vi här?

När USA hotar Grönland reagerar vi. När samma USA bombar Iran återkommer berättelsen om att befria ett folk. Gustaf Skarsgård undrar hur politiker och medier kan göra den svängen.

Gustaf Skarsgård och Frida Stranne

För prenumeranter

Hur fucked är vi?

Vi säger alltid att vi ska lyssna på forskarna om klimatet. Så Skarsgård och Stranne frågar professor Martin Hultman: Hur illa är läget egentligen? Svaret är svårt att värja sig mot.

Gustaf Skarsgård och Frida Stranne

StilStilguide